KATTENS DAGBOK

783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.

I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.

Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.

Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...

Idag blev det en runda in till stan för att få lite undervisning i det nya timredovisningssystemet...Nu känns det att man snart ska börja att jobba igen.

När Martin kom hem så stack vi ner till affären för att inhandla lite inför kvällen. Jag tvingades tyvärr att köpa ett 60g choklad för 40g chokladen var slut... I affären så träffade vi Rebba och hennes love Hasse. Det var kul att träffa Rebba jag har nog inte förstått hur mycket jag har saknat henne. Hon är en glad, posetiv och jävligt rolig tjej. Hon började tyvärr att jobba för polisen i sommras så nu kan vi inte ut och slåss och bråka...som om vi skulle hi hi ? Förresten, kul att se Hasse live söt kille.

Nu ska jag bara säga "go girl Elisabeth Höglund" :-)

Ok jag hade skrivit mycket då texten plötsligt försvann så nu kör jag en kortis för jag orkar inte skriva om.

Har varit hos Emilias mormor och morfar. Emi hjälpte sin mormor att skala potatis vilket hon tyckte var kul. Vi var på lekplatsen i Linderöd vilket gav mig en nostalgichock. Inte från när jag själv bodde där utan av att "attraktionerna" var från som man uttrycker det "nittonhundra frös ihjäl"

Min mobil är klar för att hämtas. Jag ska ha full redogörelse om vad som var fel och vad som har gjorts de kan de va så säkra på.

För nåt år sen tror jag att det var så läste jag om en bilolycka i tidningen. Det var en mamma, en pappa och två små flickor som var med i en bilolycka. Bilen började att brinna. Mamman och ena flickan omkom. Jag kom ihåg att jag grät när jag läste det. Det kändes tungt i bröstkorgen. Jag tror att min lillasyster känner pappan eller har kännt honom. Ikväll när jag satt och läste lite bloggar så kom jag över den pappans blogg. Den tunga känslan kom tillbaka men lättades snabbt ju mer jag läste. Han ser verkligen på det posetiva och är tacksam för sitt och dotterns liv. Jag har lagt länken till hans blogg här bland mina länkar "singelpappan".

Nu ska jag inte sitta mer vid datorn ikväll men vi hörs kanske imorn efter Lets dance:-)

Idag har det inte hänt mycket. Gjorde några samtal och bokade ett möte. I eftermiddags gick jag och Emilia till lekplatsen med John och Ida. Ida är grannflickan som också är född 07 men i februari så hon är nästan 1 år äldre :-).

Jag har kännt mig snurrig och nästan lite illamående idag men det känns bättre nu. Orkade iallafall cykla mina 45min. Vill ju inte att förbränningen ska stanna nu när jag har kommit igång.

Ha det gott mina vänner.

 Äh jag bara skojar men det kändes nästan som viktras. Jag kunde inte skriva nåt igår för jag ville dubbelkolla idag:-). Men jo vågen visade 87,2 kg. JIHAA 0,8 kg ner. Det känns i kroppen också.

Igår var det föräldrarträff med 3 mammor och 3 pappor man måste ju tänka på jämlikheten !!! Tyvärr glömde jag att fota.  Lilla Liam var så söt. Han hade en liten sjungande pingvin som han satte igång och sen började att dansade till.

Idag satte babysim igång igen. Det var kul nu när vi har haft uppehåll ett tag. Emi dök och hade allmänt roligt. En lite småpinsam grej hände i omklädningsrummet. En kvinna stod inlutad över sitt skåp då Emilia helt plötsligt går fram och kramar henne om ryggen he he. Kvinnan hade hört mig ropa på Emi innan så hon sa bara : Hej Emilia! Ha ha kul såg det ut.

Efter simmet gick jag och Emilia till Barbacka och åt. Innan vi gick upp till stan så  hann vi leka lite i lekrummet där. Emi fick pröva rutchkanan själv med lite stöd i nacken för säkerhets skull kul, kul. Väl uppe på stan så gjorde jag lite REA fynd. Det blev bland annat lite nytt julpiff till nästa år och en vit korg som jag kunde ställa på hyllan för att ha tvkontrollen i och lite annat smått och gott.

Nu ska jag krypa till kojs och be om en tyst och stillsam natt.. Känns ju tveksamt men man kan ju alltid be om det... Gonatt

Morgonen började med en torr frukost. Ostmacka, mini smoothi och en kopp kaffe. Sen sprang Martin ut och förberädde granen för hämtning och allt inspekterades av Emilia såklart. Åhus Tennis klubb hämtar upp granen för 40 kr, det är ju kanon. Allt var fixat och hämtat innan kl 11.

Vi tog en runda till affären för att inhandla lite som vi hade missat igår och när vi kom hem igen så var grannungarna ute vilket Emi tyckte var superkul. Först kom Vera 2,5 år fram för att hälsa och då ville Emi krama henne:-). Det var väl halvt omtyckt. Sen kom Veras storebror och hans klasskompis också fram. De var så himla söta med henne. Emilia nästan sprang iväg med ungarna det såg så himla kul ut. Emi på 1 år, Vera på 2,5 och Måns och hans klasskompis som går i nollan eller ettan (vet ej hur gamla de är då). När det sen var dags att gå in kom de alla fyra hand i hand, förlåt mamma men jag måste svära igen FAN va söta de var och FAN att jag inte hade kameran i handen.

Inatt var Emi konstig. Hon vaknade mellan kl 22-23 och kunde absolut inte somna om förräns kl 01 och det var inne hos oss. Det var inte alls som vanligt.. Vi har varit med om detta förr vid FULLMÅNE. Nu är det ju fullmåne idag enligt kalender men det kändes som att det var igår. Kan det var så att vi har fött en liten varulv? Kan va att hon hade vräkt i sig majskrokar som aldrig förr. Hon fes hit och dit men såg inte uppspänd ut om magen iallafall. Time will tell...

Nu ska jag planera veckan så att jag får lite koll på läget. Gokväll på er

Ja idag har vi inte gjort mycket men vi har iallafall storhandlat. Och ännu en gång så kom Emilias farmor och farfar och satt barnvakt medans vi handlade. Skönt att få gå själva. När vi kom hem så skulle såklart Emilia kolla igenom varenda kasse och tillsist så hamnade hon i en... Snälla farmor fick dra kassen med  Emilia i fram och tillbaka över golven. Billig leksak måste jag säga, hela 2 spänn :-).

Nu ikväll har vi ätit tacos gott, gott om det inte blir för ofta. Emilia har badat med sin älskade far och jag har cyklat i 40 min...

Nu ska vi titta på tv och bara ta det lugnt. Gokväll.

Förresten...superfin fondvägg ni har Soffe, Fille och Majzan :-)